Risker med FODMAP

Den så kallade fodmap-dieten (lågt intag av så kallade fodmaps:faktaruta i slutet av artikeln) är något som uppmärksammas mer och mer i media och det dyker också upp många aktörer som försöker göra sig en hacka på att sälja ett sätt att äta. Även vi på alltomibs.se har rapporterat om fodmaps tidigare – se länkarna.

Tyvärr leder all uppmärksamhet om denna typ av dieter ofta till förenklingar och missuppfattningar hos oss konsumenter. Eftersom låg fodmap-dieten (eng. low fodmap/lågt intag av fodmap) marknadsförs hårt som en ”quick fix” samtidigt som det finns andra som söker uppmärksamhet för sina ”socker-är-giftigt-kokböcker” så börjar nu allt fler att helt utesluta vissa utvalda kolhydrater ur sin kost.

Ofta upplevs omedelbara positiva resultat på till exempel gasbildning vilket uppmuntrar den som provar att fortsätta med specialkosten betydligt längre än vad som rekommenderas. Vad detta får för konsekvenser på lite längre sikt vet man dock ännu mycket lite om. Det skulle till och med kunna vara så att dieten kan bidra till allvarliga hälsokomplikationer på sikt.

Här uppmärksammar vi på alltomibs.se en artikel som publicerades i den mycket ansedda vetenskapliga tidsskriften GUT tidigare i år1.

I denna artikel uppmanar man till försiktighet vad gäller låg fodmap-dieten och betonar att den endast bör användas tillfälligt för att hantera symtom och aldrig för kontinuerlig långsiktig kostförändring. Man till och med avråder helt från låg fodmap-dieten för personer utan symtom.

Anledningen är att man vet att just de kolhydrater man försöker reducera i fodmap-dieten är avgörande för många av de ”goda” bakterierna som lever i våra tarmar och som nu på senare tid också visat sig ha en mycket större betydelse för vår hälsa än vad man tidigare trott. I en tidigare studie av low fodmap-dieten har man också sett att andelen och mängden av de så kallade bifidobakterierna (som tillskrivits positiva hälsoeffekter) minskar med en låg fodmap-diet2.

Dels stimulerar fodmaps tillväxt av ”goda” tarmbakterier men de är också näring för bakterier att producera så kallade korta fettsyror (SCFAs) som till exempel butyrat. Butyrat påverkar i sin tur immunsystemet i tarmen och är tarmepitelets (cellerna i tarmväggens) viktigaste energikälla (95% av alla SCFA tas upp direkt i tarmen). Man säger därför att fodmaps har potentiella anticanceroga (kan motverka uppkomst av cancer) och antiinflammatoriska effekter3.

I den aktuella studien lät man 27 IBS patienter och 6 stycken friska personer äta olika kost med olika innehåll av fodmaps. Man delade in försökspersonerna i två grupper som fick äta båda dieterna med en period emellan (så kallad cross-over studie). Under tiden studien pågick mätte man avföringens pH, innehåll av SCFAs och bakterier (både vad gäller bakteriernas antal och diversitet).

Resultaten visade att de olika dieterna resulterade i mycket tydliga effekter på tarmflorans omfattning och sammansättning. Totala mängden bakterier minskade under fodmap dieten inklusive flera viktiga SCFA producerande och probiotiska bakteriestammar. Även om fodmap dieten visserligen ökade diversiteten så minskade alltså mängden av de bakteriestammar som man associerar med positiva hälsoeffekter till exempel bifidobakter (bifidobacterium) varför forskarna avråder för långvarig låg fodmap-diet och att den endast används vid besvär. Att mängden gaser minskar vid låg fodmap diet är alltså ett resultat av att man under low fodmap diet svälter bakterierna i våra tarmar.

bakterier_fodmaps

Det är inte lätt för oss konsumenter att veta hur vi skall äta när tyckare efter tyckare på hemsidor och bloggar med vackra matbilder säger att våra kostråd vi fick i skolan nu är fel. Livsmedelsverkets näringsrekommendationer kommer nog aldrig heller att kännas speciellt moderna eller trendiga och att de skulle lyckas med att skapa Sveriges trendigaste hemsida, blog, twitter eller instagramflöde är nog osannolikt.

Utifrån våra olika bakgrunder gäller det därför att försöka värdera och väga den information vi serveras i olika medier och kanske acceptera att allt inte är svart eller vitt utan mer som de olika grå nyanser vi serveras av decemberhimlen just nu. Inte så lockande kanske men lite närmare verkligheten.

Vi har tidigare här på alltomibs.se varnat för olika ”quick-fix” dieter och alla som försöker tjäna pengar på att sälja dessa. Att hitta en balans i sin kost handlar om att inhämta tillförlitlig kunskap (som ju faktiskt är gratis), kartlägga vad man egentligen stoppar i sig under en vecka (inklusive skåpätande ) och därefter fundera på om det saknas viktiga delar eller om man kanske äter onödigt mycket av något och därefter göra ett val och prova att ändra en vana.

Kanske kan man prova att dricka en kopp kaffe mindre ta bort en av mackorna och äppeljuicen till frukost, ta bort löken ur kvällsmaten en vecka eller hoppa över läsken och dricka vatten till hamburgaren. Har man tillfälliga besvär av gaser kan man tillfälligt begränsa så kallade fodmaps lite mer för att sedan återinföra dessa igen.

För att nå en mer balanserad kosthållning som är snäll för magen kan ett litet steg i taget vara lättare och mer hållbart än att göra kortsiktiga drastiska förändringar i sin kosthållning. Att drastiskt utesluta vissa näringsämnen är komplicerat och inget man rekommenderar annat än vid allergiska reaktioner och då behövs ofta hjälp från professionen att ersätta det man tar bort.

Glöm inte att alltid se till att du får en riktig diagnos och behandlingsrekommendationer av en läkare innan du prövar olika dieter på egen hand. Denne eller dietisten på din vårdcentral kan också ge dig råd och besvara dina frågor om behandling och kosthållning.

Faktaruta – Vad är FODMAP?
FODMAP (Fermentable Oligo-saccharides, Di-saccharides, Mono-saccharides And Polyols) är kolhydrater med korta sockerkedjor som inte tas upp så lätt av våra tarmar. Istället kan dessa öka vätskeutsöndringen ut i tarmen och bakterier kan använda FODMAPs som energikälla genom fermentering. Vid fermenteringsprocessen bildas korta fettsyror och gaser.

Effekterna av FODMAPs är naturliga och förekommer hos alla människor och har sannolikt en funktion i sig även om IBS patienter kan uppleva besvär av bland annat den ökade gasbildningen, inte minst om kosten är överdrivet rik på just FODMAPs.

FODMAPs utgörs av flera olika grupper av Fermenterbara kolhydrater. Oligosackariderna utgörs av frukto-oligosackarider (FOS, fruktaner) och galakto-oligosackarider (GOS). Dessa kan vi människor inte bryta ner eftersom vi saknar de enzym som krävs för detta och därmed blir de kvar i tarmarna. Disackarider såsom laktos kan vara en fodmap men bara om tillräckligt med enzymet laktas saknas i förhållande till mängden som intas. Mängden laktas och därmed vår tolerans för laktos varierar.

Monosackarider kan också de vara fodmaps om de inte kan tas upp i tillräckligt stor utsträckning. Fruktos till exempel kan tas upp av tarmen men transporten är beroende av att glukos finns närvarande. Ju mer glukos som finns närvarande desto mer fruktos kan tas upp. Polyoler eller sockeralkoholer som till exempel sorbitol och mannitol tas upp mkt långsamt och används därför som sötningsmedel i lågkaloriprodukter.

Värt att notera är att flera fodmaps används som så kallade prebiotika för att stimulera tillväxt av bakterier med positiva effekter på vår mag-tarmfunktion (probiotika).

Övrigt
Lär mer om kost och hälsa – på 1177.se

Publicerat av: Fredrik | Skribent

Referenser

  1. Gut. 2014 Jul 12. pii: gutjnl-2014-307264. doi: 10.1136/gutjnl-2014-307264. Diets that differ in their FODMAP content alter the colonic luminal microenvironment. Halmos EP, Christophersen CT, Bird AR, Shepherd SJ, Gibson PR1, Muir JG.

  2. J Nutr. 2012 Aug;142(8):1510-8. doi: 10.3945/jn.112.159285. Epub 2012 Jun 27. Fermentable carbohydrate restriction reduces luminal bifidobacteria and gastrointestinal symptoms in patients with irritable bowel syndrome. Staudacher HM1, Lomer MC, Anderson JL, Barrett JS, Muir JG, Irving PM, Whelan K.

  3. J Gastroenterol Hepatol. 2006 Jan;21(1 Pt 2):209-18. Does butyrate protect from colorectal cancer? Sengupta S1, Muir JG, Gibson PR.

Relaterat innehåll


Vad är FODMAP?

Vår mat ger oss vatten, mineraler, vitaminer, spårämnen, fetter, proteiner och kolhydrater m.m. Vi behöver alla dessa för att fungera men självklart i en bra balans. Vi har dessutom alla olika behov och förutsättningar. Faktorer…

Läs mer

FODMAP dieten fungerar Down Under!

Äter du som en Australiensare? De vetenskapliga rapporterna som stödjer attFODMAP dieten fungerar i praktiken blir fler och fler, inte minst från Australien. Nyligen publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology där man visar att…

Läs mer

FODMAP-lista

Efter att vi skrivit artiklar om FODMAP* så har vi på alltomibs.se har fått en del frågor om hur man vet om man äter mat som innehåller mycket FODMAPs. Alla har vi olika matvanor och…

Läs mer

Bryt en vana

Vi har tidigare skrivit om våra vanor här på alltomibs.se och hur de kan påverka besvären vid IBS (Ändra en vana hjälp magen). Idag 19/8 handlade programmet Kropp och Själ i SR P1 om våra…

Läs mer

Diethysterin

Det kan finnas många olika skäl till att man vill förändra sina kostvanor. Fetma, diabetes och IBS är troligen några av de allra vanligaste orsakerna till att börja fundera över sina kostvanor eller kanske kostovanor….

Läs mer

Laktosintolerans bra för tjocktarmen?

Vi har tidigare uppmärksammat att laktosintolerans med hjälp av marknadsföring blivit trendigare än IBS (Länk till artikeln). I en nyligen publicerad artikel i Läkartidningen slås det också fast att laktosintolerans hos barn blivit ett överdiagnostiserat…

Läs mer