Problem med gluten

Glutenintolerans (Celiaki*) är en livslång sjukdom som innebär att man är intolerant mot gluten som finns i den vanliga kosten (i vete, råg, korn och rågvete). Sjukdomen kan bryta ut redan i spädbarnsåldern men också senare i livet. I Sverige har runt 1-2% diagnosen och sjukdomen är nästan dubbelt så vanlig hos kvinnor.

Symtomen liknar dem vid IBS och i denna artikel beskriver vi sjukdomen mer i detalj för att tydliggöra vad som skiljer den från IBS (Irritable Bowel Syndrome).

Varför drabbas man av glutenintolerans?

Glutenintolerans kan dyka upp när som helst i livet från spädbarnsåren till vuxen ålder. Om någon utvecklar sjukdomen eller ej verkar hänga ihop med ett komplext samspel mellan genetiska faktorer, kost och infektioner. Den viktigaste faktorn anses dock vara genetiska (ärftliga) och bland släktingar till någon med gluteniontolerans så drabbas 10% själva av glutenintolerans (att jämföra med c:a 1-2% i hela befolkningen).

Utvecklingen av glutenintolerans bland barn verkar också ha ett samband med förändringar i spädbarnskost och bland barn och ungdomar kan det vara så många som 3% som är glutenintoleranta.

Vad händer i kroppen?

Glutenintolerans är att betrakta som en autoimmun sjukdom och är alltså ingen allergi. Vid celiaki reagerar kroppens immunförsvar efter intag av gluten mot ett kroppeseget enzym (transglutaminas, tTG). Reaktionen utlöses av gluten som finns i till exempel vete. Gluten består i sin tur av olika prolin- och glutaminrika proteingrupper** t ex. gliadiner och gluteniner. Gluten*** finns även i råg, korn och rågvete. Den autoimmuna reaktionen ger en inflammation i tunntarmen som förstör tarmluddet och påverkar därmed bland annat näringsupptaget. Upp till 75% av tarmens yta kan försvinna om en gluteintolerant personer äter gluten varje dag under längre tid.

gluten

Skadorna på tunntarmen påverkar bland annat kroppens förmåga att ta upp näringsämnen som till exempel järn och kalk men kan också påverka produktionen av enzymet laktas vilket kan föra med sig intolerans mot laktos. Andra delar av ämnesomsättningen kan också påverkas till exempel bukspottkörtel och gallblåsa.

Till skillnad från IBS (irritabel Bowel Syndrome)/Colon irritabile som  drabbar tjocktarmen (colon) så skadar glutenintolerans alltså istället tunntarmens slemhinna.

Glutenintolerans skall heller inte förväxlas med så kallad spannmålsallergi där man är allergisk mot till exempel vete (veteallergi). Har man spannmålsallergi finns det speciella allergiantikroppar mot vete i blodet och vanliga symtom är eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva men även allvarliga anafylaktiska reaktioner mot vete har rapporterats.

Vilka är symtomen vid glutenintolerans?

Det finns en stor variation i symtom mellan olika personer med glutenintolerans. Vissa får nästan inga symtom alls medans andra får mycket svåra symtom.

Vanliga symtom vid glutenintolerans är:

– mag-tarmproblem såsom: långvariga diarrér (även akut), förstoppning, dyspepsi, gaser, ont i magen, illamående och kräkningar
– trötthet, olust/nedstämdhet (dysfori), anemi med järn-, folsyre och B12-brist
– viktnedgång på grund av tarmskadan och eller minskad aptit, illamående och kräkningar.
– blåsor i munnen och på huden, infertilitet (eventuellt på grund av brist på zik), klåda och svårigheter att koordinera muskelrörelseer (ataxi).
– eftersom glutenintolerans kan ge brist på bland annat vitamin D och kalk (kalcium) så är det är vanligt att vuxna med oupptäckt glutenintolerans också uppvisar tecken på beskörhet (osteoporos) och kan ge värk i skelettet.

– Glutenintolerans uppträder ofta tillsammans med andra åkommor såsom störningar i sköldkörtelfunktionen (thyreoidearubbningar), diabetes typ-1 och Sjögrens syndrom. Sjukdomen är också vanligare hos personer med vissa kromosomrubbningar såsom Downs och Turners syndrom.

– Ibland uppträder inga tydliga mag- tarmsymtom vilket kan få drabbade att uppleva att sjukdomen gått över vilket dock inte är fallet. Celiaki är som nämnts en livslång autoimmun sjukdom.

Hur ställs diagnosen glutenintolerans?

Man kan aldrig ge sig själv diagnosen glutenintolerans. Sjukdomen kan vara svårdiagnosdiserad även för en läkare och diagnosen kan inte ställas enbart utifrån beskrivna symtom. Har man typiska symtom som till exempel mag-tarmbesvär kombinerat med näringsbrist kan läkaren misstänka glutenintolerans. Diagnosen celiaki kan dock först ställas utifrån resultat av blodprov och prover (biopsier) från tunntarmen.

Blodproven tas för att att kontrollera blodstatus och förekomst av bland annat så kallade tTG-antikroppar. Biopsierna tas från tunntarmen genom så kallad gastroduodenoskopi och görs för att upptäcka förändringar i tarmens slemhinna. En tunntarmsbiopsi kan definitivt avgöra om man har glutenintolerans. För att få en korrekt glutenintoleransdiagnos gäller dock att man inte skall ha uteslitit gluten ur kosten innan man genomför undersökningarna då syns inte kroppens reaktioner på gluten. Du kan läsa mer om olika undersökningsmetoder vid mag- tarmsjukdom här (länk till artikeln här på altomibs.se).

Till skillnad från IBS (irritabel Bowel Syndrome) kan man vid glutenintolerans alltså både se förändringar i blodet och i tunntarmens slemhinna.

Hur behandlar man glutenintolerans?

Celiaki behandlas genom att man helt utesluter gluten från kosten. De strikta omställningar av kosten som detta kräver görs med hjälp av en dietist. Man tar vanligtvis bort vete, råg och korn helt från kosten varför man ofta behöver komplettera med tillskott av B-vitamin (folsyra, B-6 och B-12). I butikerna är glutenfria produkter utmärkta vilket underlättar för dem som drabbats. Dietsisten vägleder och kan ordna med eventuella subventioner för merkostnader som dessa speciallivsmedel för med sig.

Vanliga produkter som innehåller mycket gluten är spaghetti, makaroner, charkprodukter, panerad rätter, godis till exempel kexchoklad. En hel del mat är dock naturligt helt fria från gluten såsom ägg, mjölk, kött, fisk, grönsaker, frukt och bär. Några mjöl och gryn som är fria från gluten är till exempel rena havregryn (det ansågs tidigare vara skadligt med havre), maizena, polenta, potatismjöl, risgryn och sojamjöl.

Vid celiaki återställs normalt tarmen inom några månader efter att gluten uteslutits ur kosten och fungerar då precis som vanligt igen. Hos äldre kan deet ta längre tid för tarmen att bli helt återställd. När tarmslemhinnan läker försvinner normalt också den extra känsligheten för laktos.

vilken_mat_innehaller_gluten

Vid IBS och andra mag-tarmbesvär kan man uppleva en viss förbättring till en början av kostomställningar speciellt om man har ett högt ensidigt intag av vissa livsmedel. Radikala kostomställningar som att helt utesluta gluten eller andra livsmedel kan till och med förvärra besvären på sikt och ge nya symtom och bristsjukdomar om man inte har glutenintolerans. Framförallt finns inga skador på tunntarmen vid IBS som läker om man utesluter gluten ur kosten.

Framtida behandlingsmetoder?

Idag är enda behandlingsalternativet vid glutenintolerans att helt utesluta gluten ur kosten. Vi på alltomibs.se kan inte låta bli att kika lite i framtidskikaren för att se om inte forskningen skulle kunna erbjuda alternativ till en glutenfri diet. Allt eftersom forskarna fårstår mer och mer kring hur sjukdomen fungerar på en molekylär nivå så dyker också fler och fler idéer upp om hur glutenintolerans eventuellt skulle kunna behandlas i framtiden. Flera av dessa idéer bygger på att dämpa kroppens reaktion på intag av gluten eller att genom intag av olika enzymer bryta ner de skadliga delarna av gluten.

Det skall betonas att denna forskning bara är i sin linda och man ifrågasätter om det ens är möjligt att få fram tillräckligt säkra preparat som fungerar fullt ut. Framtiden år utvisa om man lyckas. Hoppet är kanske större om att med hjälp av genteknik utveckla speciella grödor som inte innehåller de delar av proteinerna som utlöser den inflammatoriska reaktionen hos en glutenintolerant person.

Kontakta vården!

Det går trender i mag-tarmbesvär. I början av 2000-talet skrevs löpmeter med artiklar om mjölkmage eller laktosintolerans i tidningarna. Nu dyker allt fler och fler artiklar upp som berör glutenintolerans. Sannolikt dyker snart även  ”experterna” och kändisarna som prövat den glutenfria dieten upp på löpsedlarna. Allt detta gör att många provar sig fram på egen hand och utesluter gluten ur kosten.

Försäljningen av glutenfria produkter har till följd av detta ökat kraftigt precis som alla laktosfria produkter som hela tiden dyker upp i hyllorna. Sannolikt har många ställt en egen diagnos och börjat experimentera med sin kost samtidigt som många livsmedelsproducenter öppnar champagnekorkar för att de lyckas sälja dyrare mat.

Att utesluta gluten ur kosten kan precis som minskat laktosintag initialt leda till en förbättring av eventuella mag-tarmbesvär. Detta kan i sin tur få någon felaktig att tro att man är glutenintolerant.

Det är så klart inget fel att ställa om en extrem ohälsosam kost som till exempel att byta ut sin storkonsumtion av vitt vetebröd med ett fullkornsbröd. Men det fokus som blir på enskilda livsmedelskomponenter leder tyvärr inte sällan till experimentella och inte sällan extrema omställningar av kosten.Kanske inte så konstigt när man tror att det är något man inte ”tål” och därför tar skada av något i den mat vi normalt äter.  Kontakta istället först din vårdcentral för en korrekt diagnos av dina mag-tarmbesvär. En dietist kan hjälpa till med kunskap och vägleda om man tror att man överkonsumerar vissa livsmedel och därav får besvär.

Kan man få problem med gluten utan att vara glutenintolerant – glutenöverkänslighet?

Det finns förespråkare för att det finns negativa effekter av att äta gluten även hos personer som inte lider av glutenintolerans – allt från magbesvär, hudproblem, migrän, övervikt, problem med lederna till pollenallergi. Inte minst i USA har det blivit en stor hälsotrend att undvika gluten och det säljs bok efter bok om hur man kan gå ner i vikt, bli lyckligare, friskare, starkare och förmodligen rikare utan gluten (läs mer om diethysterin här på alltomibs.se). Detta skulle i så fall handla om en minskad förmåga att bryta ner gluten (glutenöverkänslighet / mjölmage) vilket i sin tur skulle kunna öka inflammatoriska aktiviteter i kroppen och orsaka allt från magbesvär till trötthet och huvudvärk. Troligen finns det isåfall en gräns för hur mycket gluten kroppen kan bryta ner och vissa som då får i sig för mycket i förhållande till vad de kan ta hand om. Dock vet man idag för lite för att kunna dra några slutsatser av detta.

Vad man vet är att en obalanserad kost kan ge negativa hälsoeffekter vilket ju dock redan är välkänt för de allra flesta av våra folksjukdomar. Ofta leder vår apitit och vårt belöningssystem oss tyvärr fel i dagens obegränsade utbud av mat. Då gäller det snarare om att hitta balans i kosten som fungerar långsiktigt. Alltså inga quick fix med löpsedlarnas extremdieter – det kommer alltid en ny superdiet imorgon. Om man inte lider av en verklig åkomma såsom en allergi eller glutenintolerans så kan dessutom oron över att man inte lyckas hålla sin diet, rädslan för att få i sig något som är ”onyttigt” som gömmer sig i ingredienslistan och annat göra mer skada än nytta.

Ibland behövs ändå professionell hjälp med att hitta en kosthållning som är hälsosam och långsiktigt hållbar och då kan man kontakta sin närmaste vårdcentral eller dietist för att få hjälp. Det är alltid viktigt att få en riktig diagnos för sina mag-tarmbesvär. Oftast är det besvärande men ofarliga tillstånd men det finns några tecken från mag-tarmkanalen som indikerar att man omedelbart bör kontakta vården:

– går ner i vikt snabbt och/eller inte har någon aptit
– plötslig får mycket ont i övre delen av magen
– svåra magsmärtor som inte avtar
– kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod
– har svart/blodig avföring
– har ont i magen och samtidigt till exempel feber eller illamående
– får tydligt förändrade toalettvanor
– är äldre än 50 år och får magbesvär som man inte tidigare har haft.

Vid alla funderingar och oro kring mag- tarmproblem och andra sjukdomar kan man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen (1177 – www.1177.se) för att få råd.

Informationen på denna sida kan aldrig ersätta ett besök hos läkare eller annan vårdpersonal som kan ge anpassade råd, diagnos, behandling.

Not:

* Celiaki (engelska coeliac eller celiac disease) kommer från latinets coeliacus (buk/mage) och grekiskans κοιλιακός (koiliakós), från κοιλία (koilía, ”mage”)
** prolin och glutamin är aminosyror som är proteinernas byggstenar
*** glutenlika proteiner, hordeiner, secaliner

Publicerat av: Fredrik | Skribent

Referenser

  1. Vårdguiden 1177

  2. Svensk Gastroenterologisk Förening – Nationella riktlinjer

  3. Livsmedelsverket

  4. Pediatrics. 2013 Mar;131(3):e687-94
    Prevalence of childhood celiac disease and changes in infant feeding.
    Ivarsson A, Myléus A, Norström F et al.

  5. Biochem J. 2002 Dec 1;368(Pt 2):377-96.
    Transglutaminases: nature’s biological glues.
    Griffin M1, Casadio R, Bergamini CM.

  6. Lancet. 2009 Apr 25;373(9673):1480-93. doi: 10.1016/S0140-6736(09)60254-3.
    Coeliac disease.
    Di Sabatino A1, Corazza GR.

  7. Svenska Celiakiförbundet

  8. Livsmedelsverket – om gluten

  9. 1177 – Vårdguiden om gluten

Mer från alltomibs.se


Coping: hur lär jag mig att leva med IBS?

Det är först och främst viktigt att acceptera diagnosen och förstå att IBS inte är farligt. Det är bra om man sätter realistiska mål på hur bra man förväntar sig att magen skall bli –…

Läs mer

Hur lämnar jag en kommentar på allt om ibs?

För att publicera din kommentar, synpunkt eller artikel på alltomibs.se. Skicka ett mail till info@alltomibs.se

Läs mer