Magsjuka, turistdiarré och PI-IBS

Vi har skrivit om diarré i en separat artikel här på alltomibs.se. Här fördjupar vi oss i det som kallas vanlig magsjuka, turistdiarré och den form av IBS som kan kallas PI-IBS (post infektiös IBS), alltså den typ av IBS som tros kunna orsakas av en tidigare tarminfektion.

 

Vad är magsjuka och när kallas det turistdiarré?

Diarré kan komma akut och orsakas av bakterier, virus eller parasiter som vi får i oss via mat eller vatten. Vi kallar detta ofta för vanlig magsjuka och symtomen uppkommer efter en inflammation som uppstår i tarmen som en respons på infektionen, så kallad gastroenterit. Själva diarrén kallas i detta fall för infektiös diarré eftersom man kan fastställa att den uppstått som ett resultat av någon form av infektion. Det brukar ta från en halv dag upp till några dagar från smittotillfället till dess att man blir sjuk och man brukar i vanliga fall tillfriskna inom en till två veckor.

Vad orsakar magsjuka och turistdiarré?

Magsjuka orsakas vanligen av virus, bakterier eller parasiter (protozoer).

  • Virus som orsakar magsjuka kan vara till exempel så kallade rotavirus, calicivirus (norovirus och sapovirus), astrovirus och adenovirus. Virus är den vanligaste orsaken till att man smittas av magsjuka i Sverige. Vinterkräksjukan till exempel orsakas av ett calicivirus och är enormt smittsamt. Vanligt är att man får smittan från en person i sin omgivning, men även restaurangmat och djupfryst mat kan vara smittkällor. Eftersom smittspridningen är vanligast under vintermånaderna har den fått namnet vinterkräksjuka.
  • Några bakterier som kan ge magsjuka är Salmonella, Campylobakter, Shigella, Clostridium difficile, ETEC (enterotoxinbildande E.coli) och EHEC (enterohemorragiska E. coli). För oss som lever i Sverige sker oftast (dock inte alltid) infektionen under resor i länder med dålig vatten- och avloppsrening eller dålig mathantering (dåligt stekt eller icke färdigkokt mat) och kallas då turistdiarré.  Det som kallas matförgiftning orsakas av toxiner som bakterier producerat i livsmedlet innan det förtärs. Bakterier som på det sättet kan ge upphov till matförgiftning är Stafylokockus aureus, Clostridium oerfringens och Bacillus cereus.
  • Utöver virus och bakterier kan även protozoer ge upphov till magsjuka. Protozoerna är encelliga parasiter som når tarmkanalen via mat eller vatten. Ett exempel på sådan parasit är Dientamöba fragilis  som vi skrivit om här på alltomibs.se tidigare. Protozosmitta sker oftast utomlands men smittöverföring sker även i Sverige. Ett exempel är Cryptosporidium som förekommit i dricksvatten i flera kommuner Sverige på senare år och som uppmärksammats stort i media.

 

Vilka symtom får man vid magsjuka?

En person kan bära på någon av dessa virus, bakterier eller protozoer och vara helt utan symtom medan en annan kan få kraftiga diarréer. Utöver diarrén brukar man ofta också känna av illamående och ibland kräkas. Det senare är speciellt vanligt vid virusinfektion eller klassisk matförgiftning. Det är också vanligt att man har feber och magknip, särskilt vid bakteriella infektioner.

Man brukar inte behöva söka vård men om ett småbarn drabbas eller om man skulle man få mycket svåra smärtor i magen, få hög feber, bli mycket svag/trött, få blodiga diarréer, eller kräkas mycket så rekommenderas man att skyndsamt ta kontakt med vården. Även personer tar mediciner mot någon sjukdom rekommenderas att kontakta vården om de drabbas av turistdiarré.

Du kan läsa mer om diagnos och behandling av diarré här (länk).

 

Magsjuka och PI-IBS

IBS är ju en mycket vanlig mag-tarmsjukdom som drabbar upp emot 15% av befolkningen. Utöver att klassificera IBS utifrån avföringsmönster IBS-C, D,M och U så kan man identifiera en grupp patienter som drabbas av IBS relativt plötsligt efter en infektion i mag-tarmkanalen. Denna typ av IBS har fått namnet PI-IBS (post infektion IBS).

De allra flesta som drabbas av en magsjuka och en tarminfektion tillfrisknar helt men en liten grupp, ca tio procent, verkar kunna få bestående problem i form av PI-IBS. Denna form av IBS upptäcktes redan under andra världskriget, då många brittiska soldater som drabbats av dysenteri/rödsot (en akut tarminflammation orsakad av bakterier eller amöbor) fick bestående IBS-symtom även efter de kommit hem till Storbritannien och tillfrisknat från dysenterin. Det vanligaste är att patienter som har PI-IBS också tillhör gruppen IBS-D eller IBS-M där diarré kvarstår som en typisk faktor.

 

Vad orsakar PI-IBS?

Det verkar vara ovanligt att virus i form av till exempel vinterkräksjuka leder till PI-IBS, utan det verkar snarare uppstå efter en bakteriell infektion av till exempel Campylobacter, Salmonella och Shigella, det som ibland kallas turistdiarré. Det verkar också vara så att en lång initial sjukdomsperiod (magsjukan) ökar risken att utveckla PI-IBS.  Även typen av bakterier man smittats av, i vilken utsträckning man kräks av infektionen, ålder, kön och andra genetiska faktorer verkar kunna spela in.

Man tror att PI-IBS skulle kunna bero på att kroppens inflammatoriska respons inte slagits av efter infektionen under den initiala sjukdomsperioden. En låggradig inflammation som är svår att diagnostisera skulle alltså kunna bidra till IBS-symtomen. Det skulle också kunna vara så att den initiala infektionen och inflammationen orsakar bestående skador i tarmens nervsystem vilket skulle kunna orsaka förändringar i tarmrörelser såväl som den sensoriska informationen från tarmarna.

 

Hur vanligt är PI-IBS?

Ungefär 6-17 procent av alla IBS-patienter upplever att deras besvär började i samband med en magsjuka.

 

Hur behandlas PI-IBS?

PI-IBS uppstår efter att den första infektionen läkt ut. Därför behandlas PI-IBS på samma sätt som alla andra former av IBS, utifrån patientens specifika symtom och förutsättningar. Du kan läsa mer om olika typer av behandling av IBS här på alltomibs.se. Det positiva är att det verkar som om PI-IBS kan läka ut och närmare hälften av denna patientgrupp blir bättre över tid utan någon specifik behandling även om det kan ta år.

 

Vill du veta mer?

Läs mer om IBS.
Läs mer om diarré här.
Mer om Dientamöban här.

Referenser

  • World Gastroenterology Organisation Global Guidelines, Irritable Bowel Syndrome: A Global Perspective, September 2015
  • IFFGD, the International Foundation for Functional Gastrointestinal Disorders, Publication #210 by Robin Spiller, MD, Professor of Gastroenterology
  • Läkare utan gränser, Dysenteri, Hemsida 20161006

 

Publicerat av: Fredrik | Skribent

Mer från alltomibs.se


Förstoppning vanligt bland barn med IBS

I två nya vetenskapliga publikationer belyses skillnader i IBS mellan barn och vuxna. Bland vuxna är fördelningen mellan de olika subtyperna relativt jämn medan dessa båda artiklar konstaterar att IBS-C (med förstoppning) är den vanligaste…

Läs mer

Uppdrag: lösa IBS-gåtan!

IBS är som du kunnat läsa här på alltomibs.se en av världens allra vanligaste sjukdomar. Den är också den näst vanligste orsaken till sjukskrivning i Sverige? Trots detta vet man mycket lite om vad som orsakar IBS…

Läs mer