Dientamöba

”Magknip och diarré kan vara vanlig parasit” så uppmärksammar Sveriges Radio idag (20130826) ett pågående arbete om Dientamöban (Dientamoeba fragilis) och mag-tarmsjukdomar på labbet på länssjukhuset Ryhov.

I reportaget framställs det som om att denna parasit skulle kunna vara en förklaring till många fall av magbesvär med IBS-liknande symtom. Eftersom alla sjukhus ej heller rutinmässigt gör provtagningar för parasiten (det beskrivs som relativt omständigt och dyrt) skulle detta leda till att många går omkring med mag-tarmbesvär i onödan. Enligt reportaget är det endast i Jönköping, Halmstad och Göteborg som dessa prover tas rutinmässigt.

Symtomen från tarmparasiter är kända sedan länge och så också risken för sammanblandning med IBS och vi tyckte därför att det kunde vara på sin plats med en artikel här på alltomibs.se om Dientamöban.

Om Dientamöban

Dientamöban (Dientamoeba fragilis) är en så kallad tarmprotozo som trots sitt namn inte alls är en amöba utan en s k flagellat. Den är relativt liten och osynlig för ögat (Storleken kan variera mycket från 3-20 μm (mikrometer)). Parasiten beskrevs i litteraturen första gången redan 1918.

Hur smittar den?

Dientamöban är extremt känslig för faktorer i sin omgivning som temperatur, luftfuktighet och annat och överlever bara några timmar utanför sin värd (alltså våra kroppar). Den kan till exempel inte överleva i rumstemperatur eller i vatten och smittar därför sannolikt heller inte via vatten eller som frilevande parasit i omgivningen.

Man har spekulerat i om den eventuellt kan spridas via djur, maskägg eller direkt från människa till människa. Fynden som beskrivs i reportaget från SR kan eventuellt ge en ny förklaring till hur parasiten skulle kunna spridas, vi berättar mer om det längre ner.

Hur vanlig är den?

Dientamöban är relativt vanligt bland människor runtom i hela världen. Man har uppskattat att så många som 10-15% skulle kunna bära på denna parasit.

Vilka symtom kan man få?

Dientamöba är en patogen som framför allt orsakar akut magsjukdom hos barn och vuxna. Dock är det långt ifrån alla som smittas som får symtom. 75-85% av de vuxna som får parasiten får inga symtom alls medan barn drabbas mycket hårdare. Upp till 90% av de barn som smittats får också symtom.
Vanliga symtom är mag-tarmbesvär, magknip och andra magsmärtor (83%), diarré (50%) och uppblåsthet. Det vill säga besvär som i mycket liknar de vid IBS.
Sjukdomsperioden verkar variera mellan 1 månad till 2 år och många lider av kronisk diarré under hela sjukdomsperioden. Sjukdomsmekanismen är relativt oklar men man har noterat ökad förekomst av inflammatoriska förändringar i tarmen vid infektion.

Hur behandlas infektion med Dientamöba?

Det finns ingen förebyggande behandling i form av vaccin utan god hygien anses vara bästa förebyggande faktorn.

Som behandling av konstaterad infektion ges ofta olika former av antibiotika. Metronidazol (som är ett medel mot just protozoer) eller så kallade tetracykliner (ett slags antibiotika). Möjligen verkar antibiotikan direkt på parasiten men även genom att slå ut bakterier som är viktiga för parasitens överlevnad.

Kopplingen koppling mellan D. fragilis och IBS (Irritable Bowel Syndrome)?

Eftersom IBS är en diagnos som i ställs utifrån olika kriterier för funktionella mag-tarmbesvär (upplevda symtom) utan påvisbara fysiologiska förändringar finns det också en viss risk för sammanblandning mellan ”riktig” IBS och andra sjukdomar som ger liknande symtom såsom till exempel laktosintolerans och andra födoämnesallergier. Eftersom Dientamöban ger liknande symtom så kan det även finnas fall av sammanblandning mellan infektion med dientamöba och IBS.

Även om det bara är några få procent (3-4% i olika studier) av de som har funktionella mag-tarmbesvär som även har en infektion med Diementamöba så anses det vara ide att även utresluta förekomst av parasiter för att säkerställa IBS diagnosen ytterligare. Detta görs också idag om än i mindre omfattning och då framförallt vid diarrér. I riktlinjerna för IBS som publiceras av World Gastroenterology Organisation (Global Guideline Irritable bowel syndrome:a global perspective, April 20, 2009) nämns följande:

”N.B.: It is essential that all patients with IBS in relevant areas undergo parasitological investigations, in order to rule out the presence of protozoan parasites as the causative agents of the clinical features.” I Svensk gastroenterologisk förenings ritlinjer för IBS har man dock inte inkluderat något specifikt kring hur förekomst av parasiter skall utredas.

Även andra parasiter har varit upp för diskussion såsom Blastocystis hominis som är en relativt vanlig protozo och som också ofta förekommer hos personer samtidigt som diementamöban samt Giardia intestinalis. Dock är dessa samband ännu osäkrare.

Många är det som drömmer om en enkel lösning på IBS gåtan och sambandet mellan protozoer och IBS har varit så frestande att man försökt behandla IBS patienter smittade av Diemetnamöban (bland annat i en Dansk studie från 2012) med preparat mot protozoer. Detta verkar dock inte ha fungerat. Man har med andra ord inte kunnat se ett direkt samband mellan att eliminera parasiten och minskade besvär av IBS.

Ryhov och Dientamöba

Tillbaka då till inslaget i Sveriges radio angående parasiter och mag-tarmproblem. När ovanligt många barn från Grästorpsskolan i Jönköping drabbades av magbesvär  samtidigt (2012) utan att man kunde påvisa någon smitta började man vid Ryhovs sjukhus leta efter andra orsaker till utbrottet av mag-tarmproblem.  Bland annat studerade man förekomst av just Dientamöban hos närmare 200 skolbarn i åldern 1-10 år. Det visade sig att överraskande att 75% av barnen bar på Dientamöban. I åldrarna 6-8 år var det till och med hela 88%. I Jönköping utreds därför för närvarande det första misstänkta fallet av ett ”Dientamöba-utbrott”. Orsakssambandet är dock inte helt är fastställt ännu.

I början av året publicerade en dansk forskargrupp vid Statens Serum Institut i Köpenhamn en artikel där man lyckades bekräfta en tidigare misstanke om att Springmask (Enterobius vermicularis) skulle kunna vara en möjlig värd för dientamöba. Detta samband bekräftades i det publicerade arbetet från Ryhov som nämns i radioinslaget. Man arbetar nu därför efter hypotesen att Springmasken skulle kunna vara värd för dientamöban och att det är via Springmasken som parasiten sprids. Springmask är vanligt i tidig skolålder och många skolbarn verkar nu också bära på Dientamöban.

Om Springmask

Springmask (Enterobius vermicularis) är den vanligaste maskinfektionen i Sverige och av förskolebarnen är 10 – 30 % drabbade. Springmask förekommer mera sällan hos vuxna. En mindre infektion ger oftast inte några symtom men en mer omfattande infektion som oftast förekommer hos barn kan ge nattlig störande klåda från ändtarmsöppningen. Man kan eventuellt upptäcka springmask hos barn genom att titta runt ändtarmsöppningen. Maskarna är millimeterstora och c:a 1 cm långa. De är som mest aktiva sent på kvällen eller natten när barnet sover och det är då lättast att upptäcka dem. Springmask sprids genom ägg som kan leva minst ett par veckor utanför människokroppen och som man får i sig via till exempel barnens fingrar, olika leksaker, underkläderna och genom sängkläder. Springmask kan behandlas genom att använda en receptfri medicin som tar bort den, medicinen heter Vanquin

Publicerat av: Fredrik | Skribent

Referenser

  1. Exp Parasitol. 2013 Jan;133(1):57-61. doi: 10.1016/j.exppara.2012.10.009. Epub 2012 Oct 29.
    DNA of Dientamoeba fragilis detected within surface-sterilized eggs of Enterobius vermicularis.
    Röser D, Nejsum P, Carlsgart AJ, Nielsen HV, Stensvold CR.

  2. Pathog Dis. 2013 Jul 25. doi: 10.1111/2049-632X.12071. [Epub ahead of print]
    Dientamoeba fragilis DNA detection in Enterobius vermicularis eggs.
    Ogren J, Dienus O, Löfgren S, Iveroth P, Matussek A.

  3. Int J Parasitol. 2007 Jan;37(1):11-20. Epub 2006 Oct 12.
    Irritable bowel syndrome: a review on the role of intestinal protozoa and the importance of their detection and diagnosis.
    Stark D, van Hal S, Marriott D, Ellis J, Harkness J.

  4. Parasite 12, 165–170 2005.
    Dientamoeba fragilis is more prevalent than Giardia duodenalisin children and adults attending a day care centre in Central Italy.
    Crotti, D., D’Annibale, M.L., Fonzo, G., Lalle, M., Caccio, S.M., Pozio, E.,

  5. J. Clin. Microbiol. 43, 2718–2723.
    A prospective study on the prevalence, genotyping and clinical relevance of Dientamoeba fragilisinfections in an Australian population.
    Stark, D., Beebe, N., Marriott, D., Ellis, J.T., Harkness, J., 2005b.

  6. Br. J. Biomed. Sci. 1999, 56, 293–306.
    Dientamoeba fragilis: the unflagellated human flagellate.
    Windsor, J.J., Johnson, E.H.,

  7. Br. J. Biomed. Sci. 1998 55, 172–175.
    Incidence of Dientamoeba fragilis in faecal samples submitted for routine microbiology analysis.
    Windsor, J.J., Rafay, A.M., Shenoy, A.K., Johnson, E.H., .

  8. Am J Trop Med Hyg. 2012 Dec;87(6):1046-52. doi: 10.4269/ajtmh.2012.11-0761. Epub 2012 Oct 22.
    Treatment of Dientamoeba fragilis in patients with irritable bowel syndrome.
    Engsbro AL, Stensvold CR, Nielsen HV, Bytzer P.

  9. Int J Parasitol. 2007 Jan;37(1):11-20. Epub 2006 Oct 12.
    Irritable bowel syndrome: a review on the role of intestinal protozoa and the importance of their detection and diagnosis.
    Stark D, van Hal S, Marriott D, Ellis J, Harkness J.

  10. Presentationsmaterial, Landstinget i Jönköpings län

  11. Om springmask på Sjukvårdsrådgivningen 1177.se 

  12. Smittskyddsinstitutet om Dientamoeba fragilis

Mer från alltomibs.se


Kan man optimera en god tarmhälsa via kost?

Hej! Jag har lite krånglande mage och undrar därför om man kan optimera en god tarmhälsa via kosten? Till exempel undvika/äta något speciellt? Läst att t ex snabba kolhydrater göder de dåliga bakterierna/kan ge candida…

Läs mer

Gluten – bör jag undvika det?

Om man har IBS, hur ska man då resonera kring gluten – bör man undvika det? Gluten skall man inte ta bort i ”onödan”. Även om man upplever att man mår bättre av glutenfri kost…

Läs mer